Det lymfatiska systemet – del 1

Som ni kan läsa om i det här inlägget, har jag fått reda på att jag har lipödem. Mitt lymfatiska system fungerar inte som det ska. Eller… jag har ett stagnerat lymf-flöde

Det lymfatiska systemet är otroligt intressant och när det inte fungerar som det ska kan man få många och jobbiga symptom.

I det här inlägget tänkte jag ta upp grunderna för det lymfatiska systemet. Vad det är och hur det fungerar. Detta blir ett lite tyngre avsnitt, men det kan vara bra att få med sig grunderna.

I del två kommer jag att ta upp mer om vad som händer när det lymfatiska systemet inte fungerar som det ska, och i del 3 tänkte jag skriva om vad man kan göra för att få igång systemet igen, eller underhålla det för dem som inte blivit sjuka.

Jag har fått min information till dessa inlägg via samtal med Anders Lönedal på Coolmind. Jag har även läst på hans facebook sida samt lyssnat på intrevjuer med honom på poddarna 4health med Anna Sparre och Hälsosant.

Häng med, nu dyker vi!

lymph-nodes-back-diagram

”Man mår som man andas och man andas som man mår”
– Anders Lönedal

mig-sja%cc%88lv-700x700

Anders Lönedal – psykofysiolog coolmind.se

Det lymfatiska systemet är en stor del av kroppens immunförsvar och kroppens stora detoxsystem. Det kallas även för kroppens reningssystem eller avloppssystem. Det lymfatiska systemet rensar ut bakterier, virus, tumörceller och andra toxiner från kroppen.

Det lymfatiska systemet är otroligt viktigt för vårat immunförsvar. Anders förklarar i podden 4health med Anna Sparre att om man bränner sig till exempel så är den klara vätskan som kommer ut, lymfvätska. Samma kan du tänka dig om du får en blåsa och det blir vätska under huden, det är lymfvätska. Kroppen sänder vita blodkroppar och ”mördarceller” till ett skadat område på kroppen för att städa rent och läka området. Det är som kroppens egna brandkår, städpatrull och ambulans i ett.

Så hur fungerar det lymfatiska systemet?

Lymfvätskan är en trögflytande, proteinrik vätska. Blodet har en egen pump för att forslas runt i kroppen, hjärtat, men lymfvätskan har ingen sån naturlig pump. Det är skelettmusklernas rörelser och framförallt diafragman som är pumpen i det lymfatiska systemet. Lymfvätskan är överskottsvätska från blodomloppet, extra cellulär vätska.

När vi andas in på ett biologiskt korrekt sett ska magen flytta sig utåt vid inanding och inåt vid utandning. Då ”masseras” diafragman som rör sig likt en pump som för lymfvätskan runt i kroppen.

diafragman.jpeg

Vi har massor med små kapillärer i hela kroppen som är parallellkopplade med venerna. När vi andas in bildas ett övertryck och när vi andas ut bildas ett undertryck. Vid övertrycket pressas lymfvätskan ut från blodet till kapillärerna och vidare till de större lymfkärlen. Kärlen är uppkopplade på risgrynsstora lymfnoder runtom i hela kroppen.
Vi har ca 600 lymfnoder i kroppen vad man vet idag, men det kan gott finnas fler man inte upptäckt än. 200 av dessa noder sitter från axlarna och uppåt. Kvinnokroppen är lite mer komplex och har fler noder än män, speciellt runt armhållor, brösten samt nere i ljumskarna och även i vaginan.
Lymfvätskan fraktas i de stora lymfkärlen som går parallellt med de stora blodkärlen längs med ryggraden och kopplar på två stora vener vid nyckelbensfästena. Vid dessa punkter leds den renade lymfvätskan tillbaka till blodet. Slaggprodukterna, orenheterna, transporteras till kroppens reningsstationer som levern, njurarna, och urinblåsan. Vi kissar ut orenheterna. Dessa orenheter är bakterier, virus, tumörceller, men också giftiga biprodukter i muskelcellerna och annat som kroppen ska göra sig av med.

Lymphatic_System-Wikipedia-Source-cnx.org_.jpg

När vi andas in genom näsan passerar inandningsluften, som då har med sig en massa bakterier och annat, våra bihålor. I bihålorna och via halsmandlarna får bakterierna sig en smäll. Det är kroppens första försvar mot sånt som vi inte ska ha i kroppen. Sen går luften ner i lungorna.
Våra bihålor är otroligt viktiga. Där produceras kväveoxid som är kroppens blodtryckssänkande medicin och dödar mycket av bakterier bland annat. Kväveoxid är väldigt potent och hjälper våra kärl att slappna och då kan lymfvätskan lättare passera. Det gör att lymfvätskan lättare kan ta med sig orenheter till reningsstationerna som våra noder, levern, njurarna och urinblåsan.
Halsmandlarna ska inte vara vårat första försvar. Bakterier och orenheter vi andas in går inte igenom samma försvar och mycket hamnar i lungorna. Därför är det viktigt att både andas in och ut genom näsan. När vi andas ut genom näsan återfuktar vi slemhinnorna i näsan. Andas vi in genom näsan och ut genom munnen får inte näsan samma fukt. DU kan bli torr i näsan och även få sår i näsan. Du kan behöva återfukta med exempelvis kokosolja, hjälpa näsan lite innan den kommer igång att återfukta sjlv när du har fått igång andningen ordentligt.

img_2525

Andas genom näsan vid återhämtningsträning.

När man börjar bli förkyld kan man känna att halsmandlarna eller andra noder svullnar. Det är för att de jobbar extra hårt för att bli av med bakterier och virus bland annat. Kroppen har ett fantastiskt försvar och fungerar det lymfatiska systemet som det ska så ska man inte bli sjuk. Vore inte det underbart!?!

De lymfatiska organen:

  • Brässen – här mognar lymfocyter till t-celler (t står för thymus som är det engelska namnet på brässen). Brässen tillverkar olika sorters t-celler, men endast en del får finnas kvar i slutänden. Funktionella t-celler får vara kvar och icke-funktionella t-celler väljs bort. Även celler som reagerar på något kroppseget väljs bort då de annars skulle börja angripa kroppen. Det är bland annat när detta inte fungerar som det ska som autoimmuna sjukdomar uppstår.
    I t-cellerna, finns det serotonin. Detta är för att lugna den vävnaden eller organet som blivit skadad. Då får inte det organet eller den vävnaden ”panik”. I akutskedet lugnar allt ner sig lite grann och kroppen kan i princip evaluera skadan och se till att den tas om hand innan området eller organet ”får panik”.
    I takt med att immunförsvaret aktiveras hos människan under de första åren i livet fram till senare delen av tonåren så tillbakabildas brässen. Blir man dock av med sin mjälte så ökar brässen i omfång. Brässen och mjälten backar upp varandra.
  • Mjälten – det största lymfatiska organet. Det bryter ner gamla röda och vita blodkroppar och producerar en typ av vita blodkroppar som behövs i vårat immunförsvar. Mjälten ser också till att antikroppar och immunglobiner bildas som känner igen skadliga bakterier och hjälper till att försvara kroppen mot sjukdomar.
  • Lymfnoder –  de producerar ingenting, de filtrerar lymfvätskan och tar hand om virus, bakterier och tumörceller som inte ska komma ut levande ur noderna. Lymfocyter tilverkas i noderna och de är som vita blodkroppar som som utgör en del av kroppens immunförsvar.
  • Blindtarmen – är som en ficka gjord av lymfatisk vävnad och full av bakterier. Man tror att bakterierna är som en reservoar som kan användas när tarmens bakterieflora skadas. Om ditt lymfatiska system inte fungerar som det ska kan det bli ett litet baksug och avföring kommer ner i blindtarmen. Detta är egentligen ingen fara, men blir det långvarigt fylls den med avföring och eller dåliga bakterier och det kan göra mycket ont. Ofta är det inte alls blindtarmen som är problemet, utan noderna i tarmkäxet som är ”beklämda” och gör ont. Men tarmkäxet är ett ganska bortglömt ”organ”. Man har kommit på att man bara kan operera bort blindtarmen för den ”har ju ingen viktig funktion”. Personligen tror jag den har en viktigare funktion än vi idag upptäckt, men vad det vet jag inte. Känns bara som att den är viktigt annars hade vi väl evolutionellt sett prioriterat bort den?

s_lymfsys_2

Koldioxid sköter andningsreflexen:

Det är koldioxid som sköter andningsreflexen och pH värdet i blodet, kroppen behöver andas för att få in syre till kroppen och transportera ut rätt mängd koldioxid.

Syre behövs i alla våra celler för att dess metabolism ska fungera.
Vid stress andas vi oftast fel och många börjar andas mer häftigt, endel börjar hyperventilera. Vid kronisk hyperventilering uppstår Hypokapni. För mycket koldioxid vädras ut och blodet blir basiskt. pH stiger alltså i kroppen.

Låga halter av koldioxid i blodet gör att blodcirkulationen till hjärnan minskar, de små blodkärlen drar sig sammans vilket i sig leder till syrebrist i hjärnan. Detta kan visa sig via trötthet, svårt att sova, yrsel och synrubbningar till exempel.

Även migränliknande huvudvärk uppstår på grund av att blodkärlen i huvudet blivit utmattade efter att ha varit i en sammandragning så länge och när de ger efter spänns de ut mer på grund av blodtrycket och du får en ”migrän”.

Kroppen försöker, som skrivet ovan, alltid att hålla en balans mellan syre och koldioxid. Men efter en tid där kroppen fått jobba på en hög växel för att uppnå denna balans, börjar den få slut på sina buffertar och olika brister uppstår som kan visa sig i utmattning. Man kan behöva lång återhämtning efter en promenad, och det mesta arbete leder till en trötthet som inte är i proportion till det arbete man gjort. Värken ökar också i kroppen.

Vid för långsam andning eller andningsuppehåll, uppstår istället hypoventilering. Man får ut för lite koldioxid ur blodet och det blir kvar i blodet som kolsyra. Ph värdet i blodet sjunker och blir surt.

Syrebristen gör att musklerna slår över till en anaerob metabolism vilket betyder att glykos och glykogen används som huvudsaklig bränsle och mjölksyra bildas som en restprodukt. Även vid låg belastning bildas då mjölksyra och man märker ofta att man klarar av mindre intensitet och uthållighet. Musklerna hamnar i ständig energikris, man går i princip runt med mjölksyra i kroppen hela tiden.

Anders skriver följande på sin facebook sida:
”Till följd av den metabola acidosen, läcker magnesium (Mg) ut ur cellerna till blodet, och en del förloras med urinen. En funktionell magnesiumbrist uppstår (som inte alltid går att spåra med blodprover, även om blodvärdena brukar sänkas något), och de organ som har ett uttalat beroende av god magnesiumtillgång störs ytterligare. Detta gäller främst hjärnan och nervsystemet, musklerna, blodkärlen, tarmen och hjärtat.”

Hypoventilering har har såklart också negativa effekter på kroppen som exempelvis problem med koncentrationen, motoriken,  samt trötthet.

Vi ska ha svagt basiskt blod, runt 7.35 – 7.45 i pH värde. Kroppen försöker alltid att uppnå en balans. Andingen är som sagt det ultimata verktyget för kroppen för att styra koldioxid- och syrehalter, men även njurarna hjälps åt vid t.ex. för mycket syre genom att utsöndra vätejoner. Normalvärdena för koldioxid i kroppen ligger på 4.7 – 5.3.
Som en referens kan jag säga att mina toppar låg på 6.6 första gångern jag träffade Anders. Inte så bra.

Hjärnans egna lymfsystem:

Detta är ett mycket nyupptäckt system. Den danska neurobiologen Maiken Nedergaard hade en tanke att sömn måste vara mycket viktigt för människan i och med att det är hemskt farligt för oss att sova i skogen omgivna av vilda djur redo att attackera. Vad kommer det sig att vi evolutionärt sett inte prioriterat bort sömnen?

Enligt forskning som gjorts i Dr. Nedergaards labb så spelar sömn en avgörande roll i vår hjärnas underhåll och service. Man kan säga att hjärnan städas. Det lymfatiska systemet tar hand om slaggprodukter i kroppen, men hjärnan är inte med i denna storstädning.
Man har tidigare trott att hjärnan återvinner skadliga ämnen, men Dr. Nedergaard fann att hjärnan har ett eget lymfatiskt system där cerebrospinalvätskan är centralt. Hon kallar systemet för glymfsystemet för att gliaceller har byggt upp rörsystem runt varenda nerv och varenda kärl i hjärnan.

I en studie som först gjordes på möss visades det sig att under djupsömnen ökade ventriklarnas (hålrum i hjärnan) omfång från 14-20% och jobbade hårt för att göra sig av med slaggprodukter. Hjärnan fick alltså krympa för att göra plats åt dessa växande ventriklar samt att cerebrospinalvätskan kunde röra sig mer fritt och längre in i hjärnan för att skölja ur varenda cell. I vaket tillstånd rör sig den vätskan bara på ytan av hjärnan.
Man har senare gjort samma forskning på hundar, getter, babianer och sist människan och detsamma händer där. I människan växer ventriklarna från 20-30%.

I och med att detta bara sker vid djupsömn idag är det ett stort problem att så många av oss sover dåligt. Många djupsover inte. Människan är ingen nattvarelse, det är på natten vi ska reparera oss. När vi sover är (förhoppningsvis) det parasympatiska nervsystemet påkopplat, lugn-och-ro-systemet. Då trivs det lymfatiska (och glymfsystemet) systemet bäst och arbetar bäst för då har vi avslappnade kärl och muskler.

En god natts sömn är alltså inte bara viktigt för skönheten ;), men också för att våra hjärnor ska få sig en rejäl städning. Så inte nattsudda mer nu, få dig riktigt bra med sömn!

150601122445_1_540x360

Följ med i nästa avsnitt där jag tar upp vad som sker i kroppen om det lymfatiska systemet inte fungerar som det ska.

Önskar alla en trevlig dag!

Mer läsning om det lymfatiska systemet:

”Kan jag, kan du”

Det lymfatiska systemet-del 2

Det lymfatiska systemet-del 3

Min lymfatiska resa – del 1

Min lymfatiska resa – del 2

Annonser

2 thoughts on “Det lymfatiska systemet – del 1

  1. Tack för mycket bra information. Har precis testat att andas en stund och oj så yr jag blev. Har mycket att träna på men äntligen förstår jag hur jag ska träna. Tack!

    //Jonna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s