Min lymfatiska resa – del 4

Jag har redan varit på tre besök hos Anders Lönedal och det har hänt en hel del med kroppen på den tiden.

I det här inlägget skriver jag om det tredje besöket.

I slutet av inlägget finner du länkar till tidigare inlägg.

Mjöserud – hemma hos Anders

Som ni kan läsa i del 3 hade jag en del motgångar mellan andra och tredje besöket hos Anders. Det har känts väldigt tungt de här veckorna och jag har velat ge upp otaliga gånger.
Humöret har varit som en jojo – ena stunden glad, andra stunden har jag kunnat gråta för minsta lilla och i tredje stunden känt mig arg eller irriterad för ingenting.
Jag har haft mer ont i benen och de har varit otroligt svullna. Mina jeans som annars är bekväma har känts som stödstrumpor.

De andningsövningar jag fick förra gången var svåra att få ordning på. Det är svårare än man tror att andas ut genom näsan, vinkla bäckenet så att man planar ut svanken mot golvet och samtidigt knipa så att man aktiverar hela bäckenbotten. Pröva! ;o)

Hemma hos Anders, vid hans kontor

Mitt besök med Anders:

Vi började med att jag fick sätta mig ner, slappna av och andas medan Anders gjorde sina mätningar.
Visade sig att jag har en ”tillfällig minnesförvirring i kroppen”, som Anders uttryckte det. Min koldioxidnivå låg som högst på 3.9 (referensvärde 4.7-5.3). Jag ligger alltså för lågt nu. Detta är också på grund av att kroppen är i en sorts förvirring just nu och för att jag andas mer effektivt och använder hela lungan. Även detta kommer att balansera sig.

Jag har haft yrsel i lite över en vecka. Det började med riktigt hemsk yrsel där rummet snurrade och jag trodde jag skulle spy. Sen blev det successivt bättre.
Mina vader har gjort otroligt ont, det har värkt i dem som efter en stor kramp och det tog nästan en vecka innan den smärtan gick bort.
Som jag skrev ovan har mitt humör varit ”all over the place” och mina ben har varit mer svullna än någonsin. De har även ändrat färg och blivit grå-blå. Jag trodde mina jeans färgat av sig, men de är tvättade många gånger och har inte färgat av sig innan. Jag har också gått upp och ner i vikt som en jojo. Kan gå upp 4-5 kilo på en vecka och så ner lika mycket veckan därpå. Även 2 kilo upp över en natt och sen ner lika mycket till dagen därpå. Säkert all vätska jag lägger på mig. Förutom detta har jag varit hemskt trött.

Allt detta är ”normalt”, förklarade Anders.
Kroppen är i kaos och försöker stabilisera sig. Mina kärl är mer öppna nu och det blir ett helt annat tryck i kroppen och i huvudet. Det här påverkar såklart mina ben som svullnar ännu mer och det kan även orsaka just yrsel, samt mer smärta. Det påverkar även mina hormoner som bland annat leder till mitt humör. Färgen på mina ben är för att det inte finns tillräckligt med cirkulation i kroppen ännu.
Nu när kroppen jobbar så hårt för att hamna i en balans blir jag såklart tröttare. Kroppen signalerar att jag behöver vila. Och detta mitt upp i en period där jag har massor att göra. Bra timing!

Anders kollar mätningarna

 

Anders gav mig en lymfmassage. Gjorde riktigt ont när han knådade rumpan. Ouch! Benen gjorde ont, men han masserade mjukt så det kunde jag stå ut med. Däremot sa han att mina ben, främst vaderna, var väldigt hårda och spända. Han ville inte massera för mycket för att inte för mycket vätska inte skulle lossna på en gång.
När han masserade kunde han se vätsksa bubbla under huden. Även min sambo fick se detta och tog en bild så att även jag skulle få se.

När jag gick hem från macken efter att ha lämnat hyrbilen gick jag som på moln. Benen kändes inte lika tunga och även huvudet kändes mycket lättare! Halvvägs genom den 20 minuter långa promenaden var det som att det dök upp en myr framför mig och benen blev tyngre och tyngre. Sen försvann all energi och när jag väl kom hem var jag redo att kasta in handduken.

Tänk vad fort det kan ändra sig.

 

På bilderna ovan ser ni mina värden den här gången till vänster och mina värden förra gången till höger. Till vänster ser man hur det mesta hoppar upp och ner till synes utan kontroll. Till höger var det mycket mer kontrollerat.

Nya övningar:

Jag ska fortsätta med samma övningar som innan, men andas längre morgon och kväll. Jag andades runt 5 minuter innan, nu ska jag andas 7-8 minuter. Det är lite meditativt faktist, att ligga där på golvet och koncentrera sig på sin andning. Avslappnande, vilket jag behöver mer av i mitt liv.

Min sambo ska knåda min rumpa och rulla mina vader mer regelbundet än vi gjort innan. Jag tänkte börja varje morgon med att använda en foam-roller och ”knåda” rumpan innan jag gör mina andningsövningar. Ett steg närmre tillfrisknad. Om man kan kalla det att bli frisk?

Förhoppningar:

Jag hoppas innerligt att den här fasen är över snabbt. Det har varit en jobbig period. Det är nu jag inte får ge upp utan lägga in en högre växel och bara köra på!
Så ni kommer att få fortsätta höra mina klagomål och min framgång. För det är så det brukar vara… Två steg framåt, ett steg bak. Men även om det tar tid så går det faktist framåt i alla fall, det är det hoppet jag får klamra mig fast vid när det känns tungt.

Nu ska jag ta och andas lite. =o)

Ha’t gôtt!

 

Tidigare inlägg i ämnet:

”Kan jag, kan du!”

Min lymfatiska resa – del 1

Min lymfatisksa resa – del 2

Min lymfatiska resa – del 3

Min lymfatiska resa – del 5

Det lymfatiska systemet – del 1

Det lymfatiska systemet-del 2

Det lymfatiska systemet-del 3

Anders vid en av sina hagar

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s